Att döma av frågorna om ogräs i diverse trädgårdsforum är kirskålen den som trädgårdsägare har mest problem med. Och det finns uppenbarligen inga helt säkra sätt att bli av med den. En klen tröst är att jorden lär vara näringsrik där kirskålen vill växa. Här är några förslag till sätt att bekämpa den och använda den.
KvävningFungerar dock bara om kirskålen inte växer i en rabatt som man vill ha kvar. Några säger att man ska lägga ett 3-5 cm lagar våta dagstidningar över platsen där kirskålen växer och därefter lägga på ett 10 cm tjockt jordlager. Där kan man sedan så t ex gräs eller marktäckande växter. Andra, som har prövat detta, säger att kirskålen ändå kommer upp när tidningarna förmultnat. Man kan också täcka med tjock svart plast, som ska ligga kvar i minst två år.
UtmattningKirskålens rötter är beroende av sina blad för att få näring. Om man ständigt plockar bort varje blad man ser i rabatten, försvinner kirskålen så småningom. Det är det sätt jag använder och det blir faktiskt mindre och mindre kirskål för varje år. Kirskålen har små vita blommor i flockställningar och skulle den ha kommit så långt måste man naturligtvis hindra den från att gå i frö.
Uppryckning och konkurrensI början av våren när jorden är fuktig är det ganska roligt att försöka rycka upp kirskålen. Det ger en viss tillfredsställelse att få ett grepp i rotförgreningen och se hur rötternas utlöpare följer med. Ett sisofysarbete dock, som bara är roligt och meditativt i början av säsongen, minsta lilla rotbit som blir kvar ger upphov till en ny planta. Detta fick vi ytterligare bevis för när min man lade kantstenar på grusgången, som gränsar till den rabatt där kirskålen hittills stannat. Lite jord från rabatten följde med till gräsmattan på andra sidan, och vips började det växa kirskål även där. Men där tror jag att jag hållit den i schack med utmattningsmetoden. I rabatten växer i övrigt bl a lysning, som också sprider sig som ogräs (kallas inte för inte ”byskvaller” i Småland), och jag tycker mig märka att det är mindre kirskål där lysingen etablerat sig. Om det är lysningens rotsystem eller det täta bladverket som gör det vet jag inte. Jag har också läst att jätterams, sockblomma och mexikansk tagetes ska kunna konkurrera ut kirskålen.
AnvändningTidigt på våren har jag krokus och scilla i samma rabatt och kirskålen bildar faktiskt en snygg, grön inramning till lökväxterna …. Så jag är lite kluven. En kompis till mig gjorde också förra våren en väldigt fin födelsedagskrans med vitsippor och kirskålsblad.
Annars kan man använda kirskålen istället för spenat i pajer (se föregående recept med löktraven), stuvad, i en omelett eller äta den rå. Hackad kirskål kan också blandas i degen när man bakar bröd. Ärligt talat tycker jag inte att det smakar så mycket mer än ”grönt” om kirskålen. Det är det man tar med i övrigt i tillagningen som ger smak. Plocka kirskålen när den just har kommit upp och de späda bladen är lite glansiga.
Enligt boken ”Vilda växter som mat och medicin” av Stefan Källman innehåller kirskål:
56 mg C-vitamin/100g
24,8 gram Glukos/fruktos/100g
3,3 gram Sackaros/100g
8,9 gram stärkelse/100g
37 gram totala kolhydrater/100g
224,9 gram protein/100g
PS. Bilden är tagen i skogen, inte i trädgården.
