Ryssgubbe

Den här ryssgubben växter som tur är inte i min trädgård, jag har dock enstaka exemplar i häcken mot vägen. Den växer normalt i trädgårdar, längs vägkanter och på gränsslänter.

Ryssgubben kan bli mycket storväxt och är svårutrotlig. Den är flerårig och har en pålrot som kan gå ned mer än 150 cm i jorden.  På roten sitter små knoppar, från vilka nya skott skjuter upp om roten blir sönderhackad. För att bli av med den måste man dra eller gräva upp plantan och försöka komma så djupt ner under markytan som möjligt och dessutom göra detta ofta. Ryssgubben sprider sig genom sina frön, så blomställningarna bör klippas av innan de fröar.  Fåglar tycker om ryssgubbens frön och sprider dem genom sin spillning.

Ryssgubbe (Bunias orientalis)  är en art i familjen kålväxter. ”Bunias” är det latinska namnet för en sorts kål och ”orientalis” står för östlig. Ryssgubben kom till Sverige på 1700-talet med spannmål från Ryssland, och har också haft andra namn som rysskål och ryssrova.  De späda bladen lär kunna användas som grönkål.
I närbild är blomman ganska vacker.