Det är bara i början av februari och isen ligger fortfarande i förrädiska klumpar på trottoaren här i förorten. När jag hämtar tidningen på morgonen måste jag hålla mig i träd och buskar för att inte halka. I backen har snön sjunkit ihop och man börjar ana tuvor av gräs. De gamla spåren av rådjur och hare avtecknar sig tydligt i snön. I solen mot husväggen kan man ana de första snödropparna i den hårda marken. Men tro inte att de är först! En grön och fräsch planta av mitt hatobjekt nummer ett - nejlikroten - har övervintrat och kommer att blomma och sprida sina frön till sommaren, om jag inte hackar bort den (vilket jag troligen kommer att göra). Läs gärna mina förra inlägg om nejlikroten från förra året.
I alla fall ser jag det som ett tecken att min blogg också måste vakna ur vintervilan. I alla fall lite långsamt....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar